utsikten.

Det bästa tecknet på att det håller på att bli sommar är väl ändå när båtar och fartyg av alla de slag förtöjer utanför huset vi bor i.

äntligen.

Den här bloggen har lidit av inläggstorka den senaste månaden pga att jag är upp över öronen förälskad.

Återkommer när jag återhämtat mig.

Så att ni vet.

grillfesten som spårade ur.

Så här såg det ut på lördag efter att vi grillat vårens första korv. Jag var lika svart.

vad du än är, var en god sådan.

Dottern och jag grälar. Hon avslutar småstridigheterna med att säga:

Och bara så du vet. Du är inte alls cool. Du är mer en sån där köttätande rumpmänniska.

Varsågoda att analysera.

dolda talanger del 2.

Med två timmars nattsömn har jag jobbat en hel arbetsdag, städat hela lägenheten, lagat mat, tvättat kläder, varit ute på promenad och är ännu vaken. Men att säga att jag skulle vara pigg, kan vara lite att ta i.

dolda talanger.

Förresten, igår klättrade jag i träd med 7cm klack på fötterna.

Varsågoda att applådera.

det blidde inget.

Känsla igår:  Mmm...ost, chips, vin, mat, ost, mera ost, mera vin, kex, bröd och titta vindruvor! såna kan jag nog ännu klämma in i magsäcken.

Idag ba: *stirrar håglöst på tom tallrik*

lördag.

Jag vill grilla.
Det är mulet och 6 grader.
Säkert blåser det också.
Det här kan bli spännande.
Eller bara väldigt misslyckat.

omvända roller.

Tidigare idag:

Jag ba: Va med mig, va med mig! Ska vi rita, måla eller jag veeet...PYSSLA????
Hon: Ååh, ser du inte att jag är upptagen.

Den där Mamma är bäst, ingen protest-attityden som fanns där en gång, har fått naggade kanter känner jag.

bikinform sommaren 2012: FRODIG

Gårdagens kvällsmat: 200gram chevreost nedsköljd med en öl.

Dagens middag: 200gram chevreost och en stor klase vinduvor.

Imorgon skall vi fira en 30-åring. Alla ska ta med sig nåt tuggbart. Jag tänker mig...Ja, just det chevreost!

Varför överge ett vinnande koncept liksom?

talko.

Grannhuset med loftlägenheter har gårdstalko. Ja eller gård och gård, deras gemensamma lilla gårdsplätt är väl ungefär 50m2. Högst 70. Anyways, talkotyperna är -liksom varje vår- indelade i tre tydliga grupper:

De Ambitiösa som verkligen krattar, gräver och på riktigt skiter ner sig. De vet knappt om att nån annan existerar eftersom de är djupt koncentrerade att leta efter minsta lilla tobaksfimp inne i buskarna.

Så har vi Fejkarna som låtsas peta på nån döende gren, men som egentligen bara står och skvallrar och viftar med armarna samtidigt som de utgör konstiga fejkskrattljud och slänger huvudet så där teatraliskt bakåt som man bara gör på film.

Och slutligen den tredjen gruppen som någon kunde beskriva som latmaskar men som jag hellre skulle vilja kalla De Ärliga som snällt står på parkeringen, bredvid den lilla plätten av gård, och halsar i sig öl. Lyckliga över att de fått en orsak att bli salongsberusade på en gråmulen onsdag klockan sex.

slut på en era.

I 29 år har jag fått njuta av våren. Nu är det slut på det. Har gått och blivit allergisk för nåt av de där tusen grejerna som flyger omkring i luften.

Det var ju onödigt, kan man tycka.