you can call me babbelankan.

Efter att inte ha pratat med någon vuxen igår, förutom på telefon, tycker jag det skall bli riktigt roligt att gå till jobbet idag. Jag får se typer. Och jag får prata. Och umgås. Typ. Sedan vet jag ju inte om mina kolleger uppskattar den ordström som kommer att flöda ut ur munnen på mig hela dagen lång. Men jag tror och hoppas att de blivit vana vid det här laget.