året 2011.

Såhär några dagar innan ännu ett nytt år obarmhärtigt lurar bakom knuten, undrar jag om det är nu som man skall göra någonslags resumé av året som gått?
Trycka in lite klatschiga bilder med bildtexter som osar av flärd?
Det vore ju ett intressant inlägg i en halvdöd blogg, kan man tycka.

Men.

Jag tänker inte göra det, eftersom 2011 har varit det tråkigaste, mest intetsägande året i mannaminne.
Ingen pessimism här, bara realism. Det absolut bästa med detta år är att nästa år inte kan bli mer meningslöst.
Fast jag bara skulle sitta på en sten och äta gurka hela det inkommande året så skulle det övervinna de flesta dagar som gått.

Sedan är jag ju så tönttigt lagd att jag idkar orealistisk positivism, håller flaggan på topp och känner på mig att nästa år blir mer äventyrligt och kanske lite stormande.

Annars kanske jag måste sätta mig ner på den där kalla stenen nånstans, gnaga på den där vattniga gurkan och känna hur livslusten rinner ur mig i takt med mitt ihärdiga tuggande.

Och det vill vi ju inte.