torsdag 22 december 2011

en gnutta vemodighet.

Och där stod vi i morgonmörket och kramades länge och önskade varandra en Ypperlig Jul och lovade varandra att ringas varje kväll. Det känns ännu absurt att inte få spendera varje högtid med henne. Kommer aldrig att bli van. Känns ännu konstigare att jag inte kommer att se henne mer det här året. Mitt egna barn. Men jag vet ju att hon kommer att ha det roligt. Som hon har längtat. Både efter lovet och att få träffa sina kusiner i norr. Själv skall jag varva ner och ta det lugnt. Hoppas jag kan finna ro att göra det också. Ikväll blir det bastu med sällskap. I morgon den sista arbetsdagen innan långhelgen.

4 kommentarer:

Malin sa...

God jul Lina! Jättegod! Var kommer du att fira? Stannar du i Åbo eller åker du till Kokkola, firar du med Anna eller skall du njuta av lugnet och ron?

KAROLINA sa...

God Jul på dig Malin! Jättegod kommer den att vara för mig faktiskt för jag har köpt en massa choklad och godsaker. Skall försöka njuta av lugnet i Åbo. Hade först tänkt hoppa på tåget antingen norrut eller söderut, men kände mig matt av tanken på att behöva fräsa fram och tillbaka under de tre dagarna jag har ledigt, så jag beslöt mig för att stanna hemma och vila ut. Kan bli jättebra eller jättetråkigt. Den som lever får se.

Anonym sa...

Kram på dig <3. Ps man blir inte van ens efter 10 år o ny familj <3 Men man blir blir van me att inte bli van. Ha det gott <3

KAROLINA sa...

Men lite tröst att man blir van att inte bli van.

Kan leva med det.

God Jul och kram!