oj fredag redan, tycker arbetsmyran.

Här sitter jag och förundras över att jag varit så brun i sommar (se bild ovan) och att det redan är fredag och att det inom en månad också redan är jul. Förundrades också över tröttheten som slagit rot i benmärgen och blekheten som skimrar över ansiktet. Men sen kom jag på att de senaste 3 månaderna har jag varvat de sedvanliga femdagars arbetsdagarna med 12 dagars arbetsperioder varannan gång. Dvs. vartannat veckoslut har jag haft ledigt i dagarna 2. De andra dagarna i månaden har jag jobbat. Om man är ledig i snitt fyra dagar på en månad måste man antingen var en crazy cat eller en person som jobbat upp sig i den grad att skatteverket vill ha sitt finger med i spelet. 28% skatt är inget att leka med, säger en människa som just nu känner att det inte är bra att vara för duktig. Och ikväll är en kväll som jag trivs med att vara ensam, men en liten tanke inom mig undrar när det är min tur att få sluta kämpa och istället få börja njuta? Jag tycker faktiskt att jag platsar främst i Lifvets Njutningskö nu. Jo, det tycker jag. Fast jag säger det själv.