tisdag 10 januari 2012

morgonsvammel.


Eftersom ni knappast är intresserade av att jag knappt sovit nåt på hela natten pga förkylningens härliga åkommor, utan istället rullat runt och stånkat som en präktig flodhäst (här kan ni sända en medlidande tanke) kan jag berätta för er att jag i morse knappt fattade att jag stegat över en hög med lego förrän jag befann mig gäspande i köket där en liten envis legobit borrade in sig i min silkelena fotsula. Det här med legobitar fungerar bevisligen på samma sätt som en spikmatta. Beträd en samling på flera stycken: inga problem. Trampa på en fjuttig liten bit: tortyr.

Effektivare väckning får man leta efter.

Inga kommentarer: