att älska natten men vara tveksam om morgnarna.

Så var det en sådan där morgon som man snoozar alldeles för många gånger och försöker känna efter om man ändå kanske är lite sjuk.

Men nej, det är jag inte idag heller. Bara trött. Igen.

Så det är väl bara att häva i sig en extra kaffekopp, ta tag i cykelstyret och ändra attityd gentemot morgonens arla timmar. Det är ju ändå redan torsdag. Och snart är de inte morgon mer.

Hur det gick med månförmörkelsen inatt? Det var alldeles för molnigt.