som tur finns det bibliotek.

Återigen försmäktar jag utan internet. Häromdagen knäppte jag på min levnadspartner (för icke insatta: levnadspartner= laptop) och den visade mig en svart ruta. Eller kanske den var blå. Med bokstäver och siffror. Och konstiga tecken. Jag gjorde ett par trick som min bror (Jan - kom hem från havet!) lärt mig. Men det gådde icke, som jag sa når jag var liten. Nåväl, som den positiva kvinnan jag är (sluta fnissa, jag är visst positiv) måste jag medge att effektiviteten angående andra angelägenheter stigit avsevärt. Det kanske vore något att införa en internetlös dag i veckan? Och leva lite sådär som i tidernas begynnelse.