Medan dottern mumsade i sig pizza och chillade med sin far, tog jag en sväng till jobbet. När jag kom hem blev jag så sömnig att jag fick tvinga mig själv till nånslags sysselsättning för att inte somna. Sysselsättningen blev att vi bakade morotsemlor. Den här gången skall jag inte föräta mig på dessa, förkunnade jag högtidligt. Självdisciplin är mitt nya motto! utropade jag i ett moln av mjöl.
Sedan smällde jag i mig sex stycken.
4 kommentarer:
Haha! Jag känner igen mig. (Och jag tycker det tyder på en tydlig optimism att man aldrig ger upp tanken på den egna självdisciplinen.)
Jamen nån dag måste det ju lyckas tycker man såhär efter snart 30års övande.
Hahahhaaa!
ha ha!
Skicka en kommentar