Jag har svårt för augusti. Det är vemodighetens månad. I semptember har jag redan accepterat att det är höst. Kan till och med njuta av den och känna mig inspirerad. Men augusti dränks i ljudlös desperation och sista-gången tankar. Sista doppet i havet, sista varma sommardagen, sista kvällen med bara ben. Sista. Sista. Sista. Vemodighet och desperation. På samma gång.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar