ovanligt.

Igår låg jag inbäddad i en djup sömn innan klockan slagit 22. I morse steg jag upp klockan 5.30 efter att ha legat och försökt somna om i dryga timmen. Jag har beskådat nattmörkret förvandlas till ett disigt morgonljus och således i förväg förskönat allt i denna dag. Nu sitter jag här och sörplar i mig min andra kopp kaffe och tänker, ack varför är jag icke besudlad med morgonmänniskogener. Det är liksom en helt annan start på dagen, det här.