nej, jag har inget liv så nu bloggar jag om regnet faktiskt

Flerdagsregnets nyanser:

Regndag nummer ett är bäst, då är man så där flummig och mysig och tänder ljus och njuter att man inte har en massa måsten och så gör man en massa måsten ändå, lite sådär utan att man märker det egentligen. Man kokar soppa och bakar bröd. Tar fram sockorna och kanske en filt. Lite pyssel med dottern.
Regndag nummer två får man någon konstig regnvädersinpiration. Man börjar röja upp i hemmet. Man startar projekt som ofta heter nåt i stil med: rensa i garderoben eller koka bärkräm. Torka skåp eller skrubba ugn. Kanske möblera om i halva huset. Man hänger upp tavlor och planerar hur sportig man skall bli i höst. Jo, för det skall man, så fort det har slutat regna. Och just det ja, sedan skall man ju måla den där tavlan, starta det där företaget eller varför inte skriva en bok?
Regndag nummer tre vänder man ut och in på hela bokhyllan för fjärde gången, för att man är säker på att det bara måste finnas någon bok som man inte läst. Sedan får man frustrerat nöja sig med att bläddra i någon gratis tidning som man hittade i pappersroskhögen. Nu börjar inspirationen tryta och man känner sig lite rastlös. Dessutom börjar ett konstigt beteende som går ut på att man en gång i kvarten går till fönstret för att beskåda det faktum att det faktiskt ännu regnar.
Regndag nummer fyra har man fått grava fel i hjärnsubstansen pga av allt innesittande. Dessutom har man lyckats rådda och smutsa ner allt man så ivrigt städade på den andra regndagen. Nu är inget roligt längre. Barnet ser på barnprogram och man degar i halvkoma bredvid. Inte ens den jätteirriterande skrikande ljusrosa människogrisen i BUU klubben får en att lyfta på röven. Dessutom har gåtillfönsterförattkollaomdetännuregnarbeteendet blivit ett gåtillkylskåpetvarfemteminutförattseomdetfinnsnåtattknapprapåbeteende.

Regndag nummer fem hoppas jag aldrig kommer. För regnar det imorgon blir jag skrämmande bitter och inåtvänd.