Århundrades längsta och kanske mest långtråkiga veckoslut är äntligen ett minne blott! Flickan pyser i väg norrut med sin mormor senare idag. För att ha sportlov och chilla med sin kusin. Mina glada föräldrar, den gamla hårbollen till hund och min yngsta syster, kommer knappast att få chilla så mycket. Däremot kommer de få den stora äran att leka. Och alla vet ju att det är leken som håller en ung. Och leker man, så lever man.
Eller hur det nu var.
Själv ser jag verkligen framemot en ordentlig arbetsdag. Vilken lycka att få beblanda sig med människor! Jag skall le åt alla idag. Ja, åt precis alla skall jag le.
(Det är okej att tycka att jag är jobbigt sprudlande nu).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar