Min chef berättade att hon hade drömt om mig.
Jag tiggde pengar på kissindränkta knän utanför Wiklund, vid torget. Det låter ju hoppingivande.
Nej, nu skall jag göra mig i ordning till plåtormen som jag skall sitta i, i fem ljuva timmar med hundratals supiga ynglingar som är på väg mot Provinssi. Undrar om man ryms med förresten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar