om att prata för sig själv.

Jag är en sån där som pratar för mig själv. Inte långa meningar, men en fras nu som då. Som t.ex. tidigare idag då jag bestämt mig att promenera in till stan för att hämta mitt förskolebarn. Precis när jag kommit till ytterdörren började det ösregna och jag utropade: Nämen äsch! Lite som för att intala mig själv att jag verkligen är besviken över att jag måste hoppa på bussen istället för att promenera 2,5km. Trots att jag går omkring och pratar med mig själv är jag lika dålig på att övertyga mig, som andra. Jag kan helt enkelt inte den konsten.