Precis som jag tycker att våren nästan är bättre än den härliga sommaren, anser jag att torsdagskvällar nästan är den bästa kvällen på hela veckan. Man vet att man snart skall få ha lite ledigt och är förväntansfull på det som komma skall.
Inget brukar ju sedan sist och slutligen bli som man tänkt sig, men det är man lyckligt omedveten om, i stunden av förväntan.
Har man riktigt tur händer något över förväntningarna.
Och nu kan jag tydligen inte sluta skriva förväntan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar