De tioåriga grannflickorna plingade på och undrade ifall Isabel vill komma med dem och vara påskhäxa. I norr häxar man ju till det först om en vecka så det känns lite ovant. Men nu är lillhäxan i husen här omkring och samlar in godis. Och jag då? Jo jag, som förut självutnämnt mig till gudinnan-av-allsorts-extempore-handling, satt mig ner i soffan och undrar vad jag skall hitta på nu. Känner mig lite övergiven och väldigt gammal och kan inte alls bejaka den frid som råder. Dessutom är jag jättefånig och gluttar ut genom fönstret nu som då ifall jag skulle få syn på häxtruppen. Som värsta hönsmamman. Just en sådan som jag inte skulle bli. Som tur kan jag trösta mig med lite äcklig påskchoklad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar